Kroppen, den ultimata (?) problemlösaren

Posted on 2 CommentsPosted in Rolfing, Yoga

problemlösningDin kropp är fantastisk. Min med 🙂 En kropp är en riktigt cool pryl. Vad vi än kräver av den, många timmar framför datorn på jobbet, tunga lyft i trädgården, tunga lyft på gymmet, häftiga rörelser på yogamattan eller dansgolvet: kroppen fixar det. Kanske inte alltid som vi hade tänkt eller önskat men kroppen löser problemet. Kroppen är den ultimata problemlösaren. Och det är kroppens stora tillgång, dess anpassningsförmåga. Men också dess stora svaghet. Men med medvetenhet och uppmärksamhet så kan svagheten tonas ner och styrkan få ta större plats.

När du gör något med kroppen så är det oftast rörelser som sker mer eller mindre med automatik. Rörelsemönster som övats in under längre tid, rörelser (t ex gå, andas, sitta, kommunicera, diska, bära din väska) gör vi mer eller mindre utan att tänka. Och det är ju tur! Annars skulle inte mycket bli gjort 🙂 Tyvärr är många sådana inövade rörelsemönster långt i från optimala. Och är det något vi gör många gånger på en dag (t ex andas) kan det råka bli så att vi lägger mycket tid på att förstärka ett mindre bra beteende. För att bryta ett beteende, att ersätta ett mönster med något annat, krävs medvetenhet. Och för att bli medveten behöver du ha tid. Tid att uppmärksamma beteenden och rörelsemönster. Dvs du kan inte göra 17 saker samtidigt. Och, du kan inte göra dem snabbt.

Min yoga är numera väldigt långsam. När jag tittar i backspegeln så kan jag ömsom skratta och gråta över var jag har varit och vad jag har gjort med kroppen. Bara för ett par år sedan så var mina yogaklasser rena energibomber! Oj vad det spändes, sträcktes, spretades och kämpades! Jätteroligt och häftigt med kraft och energi men många dåliga mönster både skapades och befästes i kroppen under denna tid. Mönster som jag idag lägger mycket tid på att bryta.

Vad skulle ett sådant mönster kunna vara? Ta ryggen som exempel. Du kanske yogar regelbundet. Du vet att bakåtböjningar är bra. Men, är du medveten om hur du böjer ryggen bakåt? Nacken och svanken är de delar som lättast och enklast böjs bakåt i de flesta kroppar, de har en lordos (bakåtböj) i sin naturliga form. Bröstryggen däremot har en kyfos (framåtrundning) som sin naturliga form. Om du inte tänker på hur du böjer ryggen bakåt är risken stor att det är nacken och ländryggen som ser till att lösa ”problemet” med bakåtböjningen medan bröstryggen kanske inte blir delaktig alls. Du ber kroppen om en bakåtböj och kroppen levererar en bakåtböj. Men den blir kanske inte där du behöver den. Är du beredd att börja om? Att backa? Göra rörelsen mindre så att kroppen hinner hitta ett nytt sätt att lösa problemet på? I många yogaklasser är tempot högt. Och vi vill vara duktiga. Vi vill göra som alla andra. Det finns sällan tid och utrymme att experimentera och hitta sin egen väg. På mina klasser sker sällan något fantastiskt, något svårt eller komplext. Men det är mycket gojsande, letande och utforskande. Det krävs tålamod. Du behöver palla med att bli frustrerad ibland. Att kräva något nytt av kroppen är inte lätt och enkelt. Då hade kroppen redan gjort det. Jag säger ofta att om vi har lyckats bli frustrerade någon gång under klassen så har vi lyckats. Dvs vi har tagit oss utanför vår egen bekvämlighetszon och testat ny mark.

På yogamattan letar du på egen hand efter dina mönster och sätt att bryta dem eller byta ut dem. Kommer du på en Rolfingbehandling får du också hjälp utifrån, via mina händer, att skapa medvetenhet och uppmärksamma och testa nya sätt till rörelse. Kroppen är smart. Får den chans till ett bättre sätt att röra sig, ett bättre sätt som ”löser problemet” så anammar den det. Om du ger den tid. För rör du dig för snabbt faller gamla mönster snabbt tillbaka igen. Tålamod krävs. Och nyfikenhet. Men det är värt det! Hjälp kroppen finnas där för dig. Hjälp kroppen att möta dina krav. Hjälp kroppen att lösa problemen smart.
Kram, Åsa

 

Love of oneself

Posted on Leave a commentPosted in Rolfing, Yoga

charliechaplinloveIdag är alla hjärtans dag, en något importerad högtid om än vacker. Vi uppmuntras i media och via reklam att visa vår kärlek till de vi älskar genom att köpa gåvor, skapa hjärtformat pyssel, laga extra kärleksfull mat etc etc. Allt gott med detta, men, jag tror många av oss missar ett viktigt första steg: att älska oss själva först. För jag tror att jag först behöver visa mig själv kärlek och respekt innan jag helt och fullt kan göra det för någon annan. Hittade denna vackra dikt av Charlie Chaplin (från 1959) som uttrycker vad det handlar om:

Charlie Chaplin – as I began to love myself 
As I began to love myself I found that anguish and emotional suffering are only warning signs that I was living against my own truth. Today, I know, this is “AUTHENTICITY”.

As I began to love myself I understood how much it can offend somebody if I try to force my desires on this person, even though I knew the time was not right and the person was not ready for it, and even though this person was me. Today I call it “RESPECT”.

As I began to love myself I stopped craving for a different life, and I could see that everything that surrounded me was inviting me to grow. Today I call it “MATURITY”.

As I began to love myself I understood that at any circumstance, I am in the right place at the right time, and everything happens at the exactly right moment. So I could be calm. Today I call it “SELF-CONFIDENCE”.

As I began to love myself I quit stealing my own time, and I stopped designing huge projects for the future. Today, I only do what brings me joy and happiness, things I love to do and that make my heart cheer, and I do them in my own way and in my own rhythm. Today I call it “SIMPLICITY”.

As I began to love myself I freed myself of anything that is no good for my health – food, people, things, situations, and everything that drew me down and away from myself. At first I called this attitude a healthy egoism. Today I know it is “LOVE OF ONESELF”.

As I began to love myself I quit trying to always be right, and ever since I was wrong less of the time. Today I discovered that is “MODESTY”.

As I began to love myself I refused to go on living in the past and worrying about the future. Now, I only live for the moment, where everything is happening. Today I live each day, day by day, and I call it “FULFILLMENT”.

As I began to love myself I recognized that my mind can disturb me and it can make me sick. But as I connected it to my heart, my mind became a valuable ally. Today I call this connection “WISDOM OF THE HEART”.

We no longer need to fear arguments, confrontations or any kind of problems with ourselves or others. Even stars collide, and out of their crashing new worlds are born. Today I know “THAT IS LIFE”!

Älska dig själv, respektera dig själv, ta hand om dig själv. Det är inte egoism, det är vägen till att förändra världen. Vill du sprida kärlek? Börja med dig själv.
Kram, Åsa

Duktig? Inte jag!

Posted on Leave a commentPosted in Yoga

anpassasigTänkte dela med mig av mitt nyårslöfte för 2016. Är inte så mycket för sådant egentligen, blir lätt bara ett dåligt samvete, men… here goes:

Jag lovar mig själv, att så mycket som jag bara kan, sluta vara duktig. I alla sammanhang.

Hepp.

Vet att många inte känner igen sig i dilemmat att vara duktig – grattis om det är du – men jag vet också att många, precis som jag, fastnat i en duktighetsfälla.

Jag har tidigare funderat en del över vem jag är om jag plockar bort prestation. Intressant att filura över fortfarande men om jag utvecklar det hela till att bli ”vem är jag om jag inte är duktig” så blir det ännu mer intressant. För duktigheten kan – i alla fall i mitt fall – infiltrera allt jag gör. Jag kan vara duktig när jag jobbar, jag kan vara en duktig syster, dotter, vän, partner. Jag kan vara en duktig klient när jag får massage! (Det kanske ska göra ont? Inte ska väl jag vara den som säger ifrån…) Jag kan vara duktig i julstök och pyssel.  Jag kan vara duktig i allt. Men för varje sak eller situation jag blir medveten om så säger jag (tyst för mig själv): skit i det! För det jag gör när jag försöker vara duktig är jag gör mitt bästa att anpassa mig efter situationen. Finns det några förväntningar på mig i situationen jag är i? Om så, då gör jag mitt bästa att möta dessa (upplevda) förväntningar. Upplevda från ett duktigt-perspektiv så klart.

Tex, är vi ute på promenad och det blir lite för tyst, tja, då kan jag ta på mig att vara den som ser till att tystnaden bryts. Varför då? Om du är ok med att det är tyst, så behöver väl jag inte bli stressad över det? I stället för att fundera på vilka intressanta frågor jag borde ställa på en arbetsintervju eller dejt (se bilden, älskar Nina Hemmingssons bilder) så ställer jag de frågor som jag faktiskt vill få svaret på.

Sluta anpassa dig. Sluta vara duktig. Var dig själv! Och vet du vad, om du accepterar dig som du är så kan du komma att uppleva något märkligt. Kanske blir det så att omgivningen anpassar sig efter dig istället. Eller omfamnar dig ännu varmare precis som du är!

Stor kram, Åsa

Liv är rörelse, rörelse är liv

Posted on Leave a commentPosted in Rolfing, Yoga

Där det finns liv finns det rörelse. Att något står stilla, att något slutar eller börjar är bara en illusion: vi är alltid på väg, vi är alltid i rörelse. Aldrig stilla.Men vi människor talar ofta om avslut eller en ny början. Vi har mål vi ska nå. Men vi når aldrig något, något statiskt. Vi är alltid på väg någonstans. Vi lämnar alltid något. Jag minns när jag var yngre och hade en väldigt naiv syn på livet. Tänkte mig att man gör det man ”ska”, typ utbilda sig, skaffa ett jobb, gärna ett bra boende och ”rätt” partner. Och sen så är livet så. Ett tag. Helst ett långt tag. Men det finns inga stillastående platåer. Inget är stilla. Allt rör sig och förändras hela tiden. Så är livet.

Till och med våra kroppar är gjorda för rörelse. Ständig rörelse. De flesta av våra muskler är gjorda för att röra sig dynamiskt, ett ständigt växlande mellan att vara spända eller avslappade. Om muskler och tillhörande bindväv stannar i ett spänt eller avslappnat läge så är något fel och kommer leda till problem i kroppen.  Så, att vara kollapsad i kroppen är inte bra, tänk tex en bäckenbottenmuskulatur som inte kan spännas! Men, lika illa är det med muskler som fastnar i spänt läge och inte kan slappna av! Många som har problem med bäckenbotten (om vi nu fortsätter med detta exempel) har det pga att de går runt med en ständigt spänd muskulatur som blir fibrös då bindväven tjockar på sig i ett försök att avlasta musklerna. I mitt nya yrke som Rolfare så handlar det många gånger om att återta rörelse i bindväven där den har blivit stillastående, torr och tjock. Där det finns rörelse finns det näring, cirkulation och liv.

På yogamattan idag utforskade vi rörelser. Både de stora och flaxiga när vi rör stort på kroppen men även de mer subtila, underliggande rörelserna som kommer tex av andetaget eller hjärtats slag. Att iaktta sin egen rörelse, i det stora och det lilla, är att iaktta livet. Om du kan uppmärksamma platser i kroppen som saknar rörelse, de som har fastnad i ett avslappnat eller spänt läge, så har du en chans att göra en förändring innan det stillastående hinner göra skada. Att utforska rörelse är att utforska ditt liv. Skapa rörelse där det saknas, skapa liv, lev ditt liv.

För två veckor sedan höll jag min kära katt Elvis i mina armar medans han somnade in. Jag kommer aldrig glömma hur han sakta slutade andas, hur hans hjärta tillslut slutade att slå. Hans rörelse avstannade. Hans liv tog slut. Så länge vi har rörelse så har vi liv. Ta hand om ditt liv. Lev ditt liv. Håll dig i rörelse.
Kram, Åsa

 

Det är fint att vara annorlunda

Posted on Leave a commentPosted in Rolfing, Yoga

annorlundaIdag är det första advent. Igår började min facebooksida fyllas av bilder på julpynt. Tydligen har jag många vänner som verkligen gillar att dekorera sina hem med allehanda juldekorationer. Många uttryckte en glädje över att äntligen få ta fram prydnadstomtar och annat och ge sig hän helt och fullt i julförberedelser. Vissa erkände tom att de haft julpynt uppe ett par veckor redan men inte vågat erkänna det förrän nu.

???

Om du nu gillar att dekorera ditt hem, är det så att du måste smyga med det då? Är vi så rädda att sticka ut som lite annorlunda att vi kväver oss själva? Tror vi att det väntar ett vadderat rum och en tröja med långa ärmar om vi skulle erkänna att vi gillar julpynt lite mer än grannen? Något är det i alla fall, i oss som svenskar, som gör att vi räds att vara oss själva.

Under mina Rolfingstudier så hade jag turen att få hänga med  härliga människor från hela världen. Vi hade tom en deltagare från Japan som jag pratade en hel del med. När jag gjorde mitt bästa att beskriva hur vi svenskar är så tittar han på mig och säger efter en stund ”but, that is exactly how we are!”. Då inser jag plötsligt att vi svenskar ibland beskrivs som nordens japaner. Att vi delar en stark flockmentalitet med ett folk på andra sidan jorden, att vi precis som dem gör allt och lite till för att passa in och inte sticka ut. Hur blev det så här? Och hur kan vi göra annorlunda?

En bekant till mig delade något fantastiskt från sin barndom. Han fick lära sig tidigt från sin mamma att det var fint att vara annorlunda. Så länge som du kan ta hand om dig själv och inte gör något dumt mot någon annan så är det fint att vara du, på ditt alldeles unika vis. Så vackert! Skulle jag ha turen att få egna barn så skulle jag göra mitt bästa att införliva detta i uppfostran. Under tiden så gör jag mitt bästa att uppfostra mig själv på detta sätt 🙂 En enkelt filosofi. Och osvenskt.

Idag på mina yogaklasser hade jag detta som tema. Lite ironiskt eftersom de klasser jag körde var förkoreograferade, dvs vi hade alla ett givet flöde av positioner att hålla oss till. Men, yoga handlar ju inte om att efterlikna något. Det finns inte en vinkel eller linje som ”ska” vara där, allt handlar om att uppleva kroppen genom rörelserna; att känna din kraft, hitta dina motstånd, lära känna dig själv bättre. Uppmaningen jag gav till oss (mig själv inkluderad) var att uppmärksamma och acceptera min egen särart i rummet. Visst kan jag bli inspirerad av vad grannen gör på sin matta men min kropp är en annan kropp. Min upplevelse av min egen kropp är viktigare än vad jag ser någon annan göra.

Vem är du? Om du får vara den du vill, vem är du då? Kanske har du kvar tomteljusen till midsommar? Vet du vad, det är ok.

Själv har jag äntligen fått upp min adventsljusstake. En ljuskrans har dock suttit i vardagsfönstret sen 1 november. Sån är jag 🙂
Kram, Åsa

 

 

Kärlek och kunskap

Posted on Leave a commentPosted in Yoga

göraskillnadMycket händer i världen och i Sverige just nu som jag har svårt att förstå. Mitt eget land röstar fram och stödjer ett parti jag inte sympatiserar med överhuvudtaget. Ute i världen dör det människor till följd av krig och terrordåd. Det är lätt att bara se kaos och smärta, det är lätt att ropa efter hämnd eller att vilja slå tillbaka eller spela samma fula spel som svar. Men våld är aldrig ett bra svar på våld. Mörker kan bara motas bort med hjälp av ljus.

Jag tror att det som händer här hemma och i världen sker pga två saker: rädsla och okunskap. Hur många åsikter cirkulerar inte på internet, förklädda som fakta, som bara gör missnöjda röster högre och mer hotfulla i tonen? Oskyldiga missförstånd om hur saker och ting verkligen är summerar snabbt ihop till en större felsyn på samhället eller samhällsgrupper. En felsyn som göder rädsla. Och ur rädsla växer mörkret. Separation. Vi och dem. Hot. Våld. Krig.

Jag tror att enda vägen ut ur mörkret sker via motsatsen till rädsla och okunskap: nämligen kärlek och kunskap. Läs på. Låt dig inte dras med i de snabba åsikterna. Faktakolla. Låt inte vaga kommentarer om ”dem”, ”invandrare” eller ”flyktingar”, eller uttryck som ”jag har hört att…” glida omärkta förbi. Ifrågasätt. ”Är det verkligen så att…?”, ”Stämmer det att…?”. Och, kolla upp själv. Bemöt okunskap med kunskap. Fakta. Då hejdar du rädslan. Och ger plats för något annat. Ur sanning och fakta kan vi hitta lösningar.

Jag fick själv nyss höra en kommentar i förbigående om hur ”invandrarna” hade rätt till fri tandvård vilket gjorde att personen i fråga fått vänta länge på en tandläkartid. Eftersom jag inte visste något om vilka rättigheter till vård flyktingarna (för det var så klart flyktingarna personen i fråga menade, inte invandrare) har så var jag själv tvungen att kolla upp fakta på nätet innan jag kunde bemöta kommentaren med ett svar. Nu vet jag att vuxna flyktingar i det aktuella området enbart har rätt till akut tand- och sjukvård.

Alla kan vi inte bli politiker men alla kan vi påverka. I det lilla. Börja med dig själv. Vad annat kan du förändra än dig själv? Hur kan du i ditt liv leva och agera utifrån kärlek? Hur kan du i ditt liv bidra till kunskap istället för att göda okunskap? Vi kan göra skillnad. Vi gör skillnad.

Kram, Åsa

This too shall pass

Posted on Leave a commentPosted in Yoga

thistooshallpassJag hade en dålig dag igår. Dålig i den bemärkelsen att jag kände mig låg, nedstämd och trött. På sena eftermiddagen mindes jag plötsligt ett citat, eller snarare en rad ur en gammal persisk berättelse: ”this too shall pass”. Även detta ska passera. Även detta kommer att gå över. Och så är det ju, inte ens jobbiga känslor är för evigt.

Berättelsen där denna rad nämns handlar om en mäktig kung som ger sina visaste, klokaste och kanske även mest magiska män en uppgift; han vill att de skapar honom en ring. En ring som gör honom lycklig. Efter mycket funderande återkommer de med en väldigt enkel ring med en kort inskription på: ”this too shall pass”. Enkelt. Och effektivt. När kungen mår dåligt och tittar på ringen med sin inskription så mår han bättre. Den har dock sidoeffekten att ta udden av glädjen på en ”bra” dag.

För mig handlar inte citatet om att ta udden av glädje eller ens att förminska jobbiga känslor; för mig handlar det mest om en påminnelse om alla tings flyktighet. Allt är föränderligt. Och allt är förgängligt.

Receptet för att må bra i allt det som känns, oavsett jobbigt eller inte, är det samma; var i det som är. Spill ingen energi på att försöka förändra det som är oföränderligt. Tiden går med sin egen hastighet. Många gånger kan vi önska att tiden ska gå fortare eller att vi snabbare ska komma ur en negativ känsla. Men allt har sin gilla gång. Livet är aldrig bara ljust. Eller bara mörkt. Om du kan låta dig få uppleva alla nyanser så får du en rikare upplevelse. När du har en bra dag, se till att njuta som bara fan (ursäkta språkbruket). Ity ”även detta ska passera”. Och, har du en dålig dag, vila lugnt i att även detta snart kommer att gå över. Men det som passerar är ögonblick. Och summan av dessa ögonblick utgör ditt liv. Så se till att uppleva ditt liv. Vad än det innehåller.
Kram, Åsa (som har en ”bättre” dag idag)

Lyssna på kroppen

Posted on Leave a commentPosted in Rolfing, Yoga

lyssnapåkroppen2Jag har hört mig själv säga, på många yogaklasser, att yoga är något som tillslut tvingar oss att lyssna på kroppen. Att förr eller senare så möter vi en position eller flera där vi faktiskt måste lyssna. Men, det slog mig för några veckor sedan, att är det självklart – ens för mig själv – vad det är vi ska lyssna efter? Är det en mörk stämma från vårt inre som berättar meningen med livet; ”du skall äta choklad var dag!” eller vad då? 🙂

Jag tror att det finns mycket vi kan lära av att lyssna på kroppen och dess signaler (kommer nog komma en ”sequel” på detta inlägg framöver) men om vi för nu fokuserar på det faktiska stoppen i en yogaposition och vad det betyder när vi tydligt hör kroppen säga ”stopp – hit men inte längre”. Tex när vi böjer oss framåt i en framåtfällning, När en eller flera muskler säger stopp, jag är spänd och vill inte stretchas längre så finns det en betydelse där. Muskeln är spänd/stel/kort av en anledning och tills du kommer på anledningen och jobbar på den så kommer spänningen alltid att återkomma hur mycket yoga du än gör.  Se spänningen som ett symtom på något annat. Vi är dock lite vana idag att vilja fixa symtomet istället för att gräva till botten med anledningen. Har du ont i huvudet? Ta en tablett? Värker knät? Smörj på lite smärtstillande gel. Och lev på som vanligt! Men precis som med värk, att om du inte hittar anledningen till varför du får ont i huvudet varje torsdageftermiddag eller varför knät värker efter tisdagsträningen så kommer värken att komma tillbaka. Igen och igen. Så är det även med spända muskler. Vill du på riktigt ha en kropp som är mjukare och som kan slappna av mer så behöver du hitta anledningarna till varför muskeln är spänd och eller kort. Kroppen gör ingenting utan anledning.

Anledningen vet bara du. Fråga kroppen vad den där spända muskeln betyder. Det så klart ha många anledningar. Alltifrån arbetsställning på jobbet (om den är för ensidig eller oergonomisk) men det kan lika gärna handla om trygghet (att du behöver lugna nervsystemet) eller din självbild. Om jag får ta ett stereotypt exempel; säg att du är man och finner att du är väldigt stel i höfterna. Säg att det i din syn på dig själv ingår att höfterna inte får svaja och svänga när du går  – för att det är något som du ser som mer ”kvinnligt” beteende – så kommer du omedvetet hålla tillbaka höftrörelser (alla höfter rör sig nämligen om du går avslappnat). Att du håller emot gör att du får stelare höfter vilket i sin tur förmodligen kommer ge dig smärta upp i ryggen eller ner i benen. Eller lokalt i höfterna. Du kan gå på tusen yogaklasser, du kan rulla på foam rollers varje dag, du kan gå till naprapaten och få smärtsamma behandlingar, men om du inte går till botten med din egen självbild och börjar förändra den så kommer spänningarna alltid att komma tillbaka.

Lura inte dig själv att en quick fix löser problemet när det kommer till spända muskler. Oavsett vad din motivation är; om du vill bli vigare på yogamattan eller bli smärtfri så behöver vi ha lite tålamod och nyfikenhet på oss själva. Lyssna på kroppen. Vad är det den säger. Är du beredd att göra jobbet?

Kram, Åsa

Din vikt

Posted on Leave a commentPosted in Rolfing, Yoga

vikt….är av vikt. Och då menar jag inte vad du väger (den exakta siffran på badrumsvågen är inte intressant alls) utan snarare hur du bär din vikt; hur bär du upp dig som en motverkan till gravitation?

Från den stund vårt liv börjar som ett befruktat ägg i mammas mage så lever vi under påverkan av gravitation. Jag tror att eftersom den alltid är där så tänker vi inte på hur vi gör för att lyfta oss upp från den. Vi tänker inte på vad vi väger. Gör ett test själv där du sitter. Om du låter armarna hänga fritt längs med kroppens sidor, kan du då bli medveten om armarnas tyngd? Kan du känna hur tunga de är? Chansen är stor att du inte kan det eftersom det är något vi sällan tänker på eller uppmärksammar. Och eftersom vi inte tänker på hur vi bär vår egen vikt så är risken stor att vi ”övergör” vårt bärande. Hur många lyfter inte upp axlarna upp mot öronen och ger sig själva spänd nacke som resultat? Eller hur vanligt är det inte att vi lyfter upp underkäken mer än vad som behövs (en viss spänning behövs för oss som inte vill dregla till vardags) och får spända käkar, huvudvärk och kanske migrän?

Om du gör dig medveten om ditt eget sätt att bära dig kan du hitta mer effektiva sätt att göra så. Så att du lyfter upp din vikt med precis så mycket arbete som krävs, och inte mer. I träning är detta intressant om du vill bli duktig på något; dvs att bara använda de muskler som behövs och inte mer. Tyvärr verkar det finnas en trend i träningsvärlden just nu att man ska bli helt slut, strunt samma vad du gör, strunt samma vilken teknik eller övningar du gör, bara du är kräktrött på slutet. Då finns där inget utrymme att känna efter, att röra sig smart, med minimal ansträngning som krävs per specifik rörelse.  Du kanske bränner kalorier men det är också så man tränar sig till skador, smärta och stelhet.

Men vill du träna på ett sätt som gör att du använder kroppen mer effektivt, vill du finslipa din teknik, vill du bli av med onödiga spänningar, vill du må och leva bättre, tja, då bör du bli medveten om din vikt och du möter den. Jag fick en länk skickad till mig (av en trogen deltagare på mina klasser) här om veckan, om hur framgångsrika idrottare jobbar just på det här sättet. Det gjorde mig glad! Dels att höra om hur andra jobbar på detta sätt men också glad för att mina tankar om detta når fram. När jag blir nyfiken på något brukar jag utsätta alla i min omgivning för mina teorier. Åtminstone en person har lyssnat! 🙂

Artikeln hittar du här:
http://www.svd.se/u21-laget-gar-i-braschen-for-mental-traning-inom-fotbollen

Vill du testa själv? Vill du känna din vikt och möta den på ett nytt sätt? Enkelt. Bara ställ dig upp. Slut ögonen. Ta en stund och bara känn fötterna mot golvet. Se om du kan slappna av mer i din hållning så att du med nöd och näppe håller dig upprätt istället för att ramla ihop i en liten pöl på golvet. Förmodligen kommer du känna att du står och svajar fram och tillbaka när kroppen försöker hålla balansen med minimal ansträngning. Förmodligen kommer du känna att din hållning är allt annat än ”stolt” eller ”atletisk”. Och förmodligen kommer du känna att kroppen drar i dig både här och där, djupa spänningar som inte är möjliga att slappna av i när du står på fötterna. Umgås med den här känslan av tyngd och avslappning i kroppen en stund och sen, när du känner dig redo, se om du kan låta dig lyftas mer upprätt, som om du lirkades upp mot taket och blev längre igen. Tänk dig att någon långsamt – som i slow motion – drog toppen av huvudet upp mot taket och resten av kroppen bara följde med. Dina axlar är garanterat tunga och du använder inte mer muskelkraft än absolut nödvändigt för att vara upprätt. Se om du kan vara här en stund och kanske ta en långsam promenad. Så här kan det också kännas att vara du.
Kram, Åsa

Spänningar, rynkor och ärrade hjärtan

Posted on Leave a commentPosted in Rolfing, Yoga

rynkorJag har pratat mycket om spänningar i kroppen på mina klasser den senaste tiden. Jag pratar även om detta ämne med alla de jag möter under mina övnings-sessioner i Rolfing. Tja, jag pratar om spänningar i kroppen med de flesta faktiskt 🙂 Varför denna fixering? Jo, för att jag äntligen börjat förstå, i kroppen och huvudet förstå, vad onödiga pålagda spänningar kan göra för dumt med oss.

Det första, kanske mest uppenbara handlar om smärta. Där du bär onödiga spänningar får du mindre rörelse. Där du har minskad rörelse kommer du få ont. Inget konstigt. Smärtan kan så klart hamna i andra delar av kroppen än just där du har slutat att röra på dig, men ändå, du kommer utveckla smärta.

En annan, kanske mindre uppenbar anledning till varför det kan vara värt mycket att släppa på spänningar i kroppen, att inte vara mer spänd än du behöver, handlar om din förmåga att känna. En kropp som är spänd känner mindre. Den har en försämrad förmåga att uppfatta och processa känsloinformation inifrån och utifrån. Det är som att du går runt i en skyddsdräkt dagarna i ända men det du filtrerar bort är sådant som gör livet värt att leva. Tycker i alla fall jag. För vad är livet om inte upplevelser? Upplevelser som betyder något, lite eller mycket, tack vare känslor kopplade till upplevelserna. Min mormor sade att ”om du lyckas bli gammal utan att vara rynkig, då måste du ha levt ett väldigt tråkigt liv”. Kära mormor, jag håller med dig helt och fullt! Satsa på rynkor! Få dem av skrattattacker, gråtanfall, gräl, skrik, irritation, frustration, lycksalighet och sorg. Har samma sätt att se på hjärtan som mormor såg på rynkor. Tror det är svårt att gå igenom ett liv, och verkligen leva det, utan att ha ett galet ärrat hjärta vid livets slut. För det du älskar kommer ge dig sorg och saknad när det försvinner.

Jag hoppas leva länge och lämna detta jordeliv med en kropp fylld av rynkor och ett hjärta fullt av ärr. Jag vill känna. Jag vill leva.
Stor kram, Åsa