Det är fint att vara annorlunda

Posted on Posted in Rolfing, Yoga

annorlundaIdag är det första advent. Igår började min facebooksida fyllas av bilder på julpynt. Tydligen har jag många vänner som verkligen gillar att dekorera sina hem med allehanda juldekorationer. Många uttryckte en glädje över att äntligen få ta fram prydnadstomtar och annat och ge sig hän helt och fullt i julförberedelser. Vissa erkände tom att de haft julpynt uppe ett par veckor redan men inte vågat erkänna det förrän nu.

???

Om du nu gillar att dekorera ditt hem, är det så att du måste smyga med det då? Är vi så rädda att sticka ut som lite annorlunda att vi kväver oss själva? Tror vi att det väntar ett vadderat rum och en tröja med långa ärmar om vi skulle erkänna att vi gillar julpynt lite mer än grannen? Något är det i alla fall, i oss som svenskar, som gör att vi räds att vara oss själva.

Under mina Rolfingstudier så hade jag turen att få hänga med  härliga människor från hela världen. Vi hade tom en deltagare från Japan som jag pratade en hel del med. När jag gjorde mitt bästa att beskriva hur vi svenskar är så tittar han på mig och säger efter en stund ”but, that is exactly how we are!”. Då inser jag plötsligt att vi svenskar ibland beskrivs som nordens japaner. Att vi delar en stark flockmentalitet med ett folk på andra sidan jorden, att vi precis som dem gör allt och lite till för att passa in och inte sticka ut. Hur blev det så här? Och hur kan vi göra annorlunda?

En bekant till mig delade något fantastiskt från sin barndom. Han fick lära sig tidigt från sin mamma att det var fint att vara annorlunda. Så länge som du kan ta hand om dig själv och inte gör något dumt mot någon annan så är det fint att vara du, på ditt alldeles unika vis. Så vackert! Skulle jag ha turen att få egna barn så skulle jag göra mitt bästa att införliva detta i uppfostran. Under tiden så gör jag mitt bästa att uppfostra mig själv på detta sätt 🙂 En enkelt filosofi. Och osvenskt.

Idag på mina yogaklasser hade jag detta som tema. Lite ironiskt eftersom de klasser jag körde var förkoreograferade, dvs vi hade alla ett givet flöde av positioner att hålla oss till. Men, yoga handlar ju inte om att efterlikna något. Det finns inte en vinkel eller linje som ”ska” vara där, allt handlar om att uppleva kroppen genom rörelserna; att känna din kraft, hitta dina motstånd, lära känna dig själv bättre. Uppmaningen jag gav till oss (mig själv inkluderad) var att uppmärksamma och acceptera min egen särart i rummet. Visst kan jag bli inspirerad av vad grannen gör på sin matta men min kropp är en annan kropp. Min upplevelse av min egen kropp är viktigare än vad jag ser någon annan göra.

Vem är du? Om du får vara den du vill, vem är du då? Kanske har du kvar tomteljusen till midsommar? Vet du vad, det är ok.

Själv har jag äntligen fått upp min adventsljusstake. En ljuskrans har dock suttit i vardagsfönstret sen 1 november. Sån är jag 🙂
Kram, Åsa

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *