Rolfing session 4 och 5 – att börja gå. På riktigt.

Posted on Leave a commentPosted in Rolfing

session4_5Session 4 och 5 är egentligen en enda behandling som dock är för lång för att hinnas med i ett stycke, så den är uppdelad i två. Tanken är att nu att öppna upp länken mellan nedre delen av kroppen med den övre, dvs koppla ihop benen med bålen. Under session 4 görs detta via bland annat tibialis posterior (den bakre delen av insidan av smalbenet) och adductorerna (insidan på låret), men även mer djuplodade muskler i bäckenet adresseras, inklusive svanskotan. I session 5 fortsätter man högre upp i kroppen och släpper spänningar i buken, både ytligt och djupt för att slutligen frigöra strukturerna runt psoas så att den kan göra sitt jobb.

Ett övergripligande mål med Rolfingbehandlingar i stort är nämligen att vi ska fungera bättre i våra liv och kroppar så att vi spiller minimalt med energi på att ”bara” vara. Så, andning och gång bör vara så fria och enkla som möjligt. Och med dessa sessioner så är det framför allt gången som adresseras – även om andningen alltid är med också. Tanken är att kunna initiera gången från psoas (höftböjarmuskeln), dvs uppe i ryggen. Psoas börjar uppe vid T12 (den sista bröstryggskotan), fäster sen vid alla ländryggskotor och är den (enda) muskel som kopplar ihop ryggen med benen.

Greta Garbo var en av de första kvinnor som började bära byxor på film. Byxorna hade väldigt hög midja, de nådde i princip upp till den nivån där psoas börjar! Så, när du går kan du tänka dig att dina ben börjar högre upp än höfterna, precis som om du hade haft på dig ett par byxor med riktigt hög midja! Greta Garbo blev rolfad för övrigt 🙂

Dessa två behandlingar var kalas för mig! Äntligen kunde jag landa på insidan av foten när jag står och verkligen börja kunna skjuta ifrån med stortån när jag går! Och att få hjälp att släppa spänningar i bäckenbotten! Oj! Och svanskotan ska vi inte tala om! Vet att det låter konstigt men mina axlar har aldrig varit så avslappnade som efter dessa två sessioner! Och att gå är en fröjd! Mjukt, med långa kliv (hälen kan vara kvar längre i golvet på den bakre foten) och med stor kontralateral rörelse i axlarna (när du går fram med höger fot så sker en rotation i kroppen så att vänster axel är mer fram). Så skönt!

Frågor att fundera på i samband med dessa behandlingar – eller annars – skulle kunna vara:
– Har jag kontroll?

– Kan jag släppa taget?

– När spänner jag min bäckenbotten?

– Har jag någon kontroll över min bäckenbotten?

– Vilka känslor håller jag tillbaka eller kanske till och med undviker helt?

– Vilka situationer får mig att hålla andan?

Ut och utforska! Var i kroppen börjar ditt steg när du går?
Kram, Åsa