Lite om Ida Rolf och Rolfing® Structural Integration

Posted on Leave a commentPosted in Rolfing

Namnet Rolfing är inte helt självförklarande för vad Rolfing är så jag tänkte börja från början och berätta mer om denna metod för ökad hälsa och välbefinnande. Vi börjar från början. Med kvinnan bakom namnet.

Ida Rolf, upphovskvinnan till Rolfing®. (eller Rolfing®. Sturctural Integration) föddes 1896 i New York och började sin karriär inom biokemi. När hon tog examen från Bernard College var det mitt i första världskriget (1916) vilket gav henne en unik chans att forska och studera vidare, inte helt vanligt för kvinnor vid denna tidpunkt men frånvaron av män vid landets universitet bjöd på en något unik chans. 1920 fick hon sin doktorstitel från College of Physicians and Surgeons vid Columbias Universitet och fortsatte sitt sen forskningsarbete inom organisk kemi vid Rockefeller Institute. I slutet av 1920-talet blev hon dock tvungen att lämna universitetsvärlden pga problem med familjen och dess affärer.

Hur det kom sig att hon började jobba med människor är mest av allt en slump. I hennes bok Rolfing and physical reality kan man läsa om hur allt startade. Hon hade då två barn och började intressera sig för vilka skolor som kunde vara lämpliga för dem. Hon blev väldigt intresserad av en, Ethical Culture School, där de gjorde ett annorlunda arbete med musik. Hon pratade med en väns fru om detta och hon sade att det som skolan gjorde ”lät precis som det arbete hennes syster Ethel gjorde”. Ida nämnde att hon gärna skulle vilja träffa denna Ethel. Hon fick då höra att det var ingen idé, för Ethel hade varit med om en olycka och hade sådana problem med kroppen att hon inte kunde undervisa musik längre, hon kunde inte ens spela piano! Ida sade att hon gärna skulle vilja träffa Ethel ändå. Sagt och gjort, en dag kom Ethel på besök. Det visade sig att hon hade ramlat ner i ett hål i trottoaren i New York och hade allvarliga skador på ena handen och armen. Den andra armen var inte heller helt bra. Ida lär – lite kaxigt – ha sagt att ”Jag slår vad om att jag kan fixa det där. Litar du på mig? Låter du mig försöka? Det kan ju inte bli värre.” Ethel hade stämt staden för sin skada men förlorat stämningen och var skyldig massor av pengar för läkarbesök, advokater och annat. Ida gav henne ett förslag, att om hon lyckades få henne till ett tillstånd i kroppen där hon kunde jobba med musik igen, så skulle hon undervisa Idas barn. Sagt och gjort. De började jobba på Ethels kropp. Och det hon började med var i första hand yoga (eller yog som Ida själv kallade det). Hon hade studerat yoga länge i New York för en lärare vid namn Pierre Bernard och det var yogaövningar hon började med för att hjälpa Ethel. Efter fyra sessioner och så var Ethel så pass bra att hon kunde börja jobba igen och så hade Rolfing börjat. För självklart hade Ethel en kompis som inte hade kunnat få hjälp med sin kropp, en kompis som sen kände någon, som kände någon och så vidare.

Yoga var dock inte det enda Ida studerade och var nyfiken på. Även homeopati, osteopati och kiropraktik var sådant hon själv provade och utforskade. Från dessa studier och experiment, förstod hon nyttan och vikten av längd i kroppen, att kroppen behöver balanseras. Men hon saknade dock ett system som gav detta, så som hon såg att det behövdes. Yogan som i vissa fall kunde skapa både längd och mer balans, kunde också skapa kompressioner i lederna, inte alls vad hon var ute efter. Ida började skapa sitt eget synsätt, sitt eget system. Hon fortsatte att under hela sitt liv studera och forska vidare. Hon samtalade, jobbade och utbytte tankar med stora namn i världen av hälsa, både fysisk och psykisk, som fanns då, t ex Fritz Perl, mannen bakom Gestalt Terapi.

I mer detalj var det inte bara balans och längd hon var ute efter, utan en korrekt orientering (alignment) av skelettet och kroppens mjukvävnad och för att komma dit behöves en djupare kunskap om gravitationens påverkan av våra kroppar. Hon menade att obalanser i kroppens struktur skapade krav på kroppens omfattande nätverk av mjukvävnad: muskler, bindväv, senor och ligament, och därigenom skapade kompensationer genom hela kroppen.

Hon ställde denna grundläggande fråga: Vilka villkor måste uppfyllas för att den mänskliga kroppsstrukturen ska vara organiserad och integrerad i gravitation så att hela personen kan fungera på det mest optimala och ekonomiska sättet?

Och dessa tankar om gravitationens påverkan på kroppen var och är något som gjorde henne unik i jämförelse med andra kroppsterapier och metoder. Hon menade att gravitationen är en kraft vi föds in i. Från den stund vi är ett befruktat ägg i mammas mage så lever vi under påverkan av gravitation. Och något som vi föds in i är något som livet är smart nog att dra nytta av. Vi borde inte behöva falla offer för gravitationen utan den borde vara något som är nyttig och bra för oss. Något vi kan använda!

Hon dedikerade sitt liv till att utforska detta vilket slutligen ledde till metoden av bindvävsmanipulation och rörelseutbildning som vi nu kallar Rolfing®.. Själv kallade hon sin metod för ”Structural Integration” men hennes elever började så småningom kärleksfullt kalla det för Rolfing® och namnet bestod.  För att få sina idéer och metod att överleva hennes egen livstid började nämligen Ida att utbilda andra i det hon kommit fram till och ut ur denna utbildning växte Rolfingens 10-serie fram.

Efter hennes död 1979, då 83 år gammal, så har hennes arbete fortsatt att spridas över världen via Rolfing Institutet (the Rolf Institute® of Structural Integration, www.rolf.org) som utbildar certiferade Rolfare™ and Rolf Movement®Practitioners. Organisationen stödjer också forskning i området och driver vidare arbetet som bygger på hennes inspiration. I världen finns det idag mer än 2 100 Rolfare™ varav ca 600 i europa och 6 stycken i Sverige.

Jag önskar att jag hade fått möjligheten att träffa denna extraordinära kvinna. Jag har dock läst hennes böcker, lyssnat på hennes föreläsningar på ljudinspelningar och sett ett antal filmer med henne där hon berättar om sitt arbete och idéer.  Hon fortsätter att inspirera!

Kram, Åsa

 

 

”This is the gospel of Rolfing:
When the body gets working appropriately,
the force of gravity can flow through.
Then, spontaneously, the body heals itself.”

~ Ida P. Rolf

Din vikt

Posted on Leave a commentPosted in Rolfing, Yoga

vikt….är av vikt. Och då menar jag inte vad du väger (den exakta siffran på badrumsvågen är inte intressant alls) utan snarare hur du bär din vikt; hur bär du upp dig som en motverkan till gravitation?

Från den stund vårt liv börjar som ett befruktat ägg i mammas mage så lever vi under påverkan av gravitation. Jag tror att eftersom den alltid är där så tänker vi inte på hur vi gör för att lyfta oss upp från den. Vi tänker inte på vad vi väger. Gör ett test själv där du sitter. Om du låter armarna hänga fritt längs med kroppens sidor, kan du då bli medveten om armarnas tyngd? Kan du känna hur tunga de är? Chansen är stor att du inte kan det eftersom det är något vi sällan tänker på eller uppmärksammar. Och eftersom vi inte tänker på hur vi bär vår egen vikt så är risken stor att vi ”övergör” vårt bärande. Hur många lyfter inte upp axlarna upp mot öronen och ger sig själva spänd nacke som resultat? Eller hur vanligt är det inte att vi lyfter upp underkäken mer än vad som behövs (en viss spänning behövs för oss som inte vill dregla till vardags) och får spända käkar, huvudvärk och kanske migrän?

Om du gör dig medveten om ditt eget sätt att bära dig kan du hitta mer effektiva sätt att göra så. Så att du lyfter upp din vikt med precis så mycket arbete som krävs, och inte mer. I träning är detta intressant om du vill bli duktig på något; dvs att bara använda de muskler som behövs och inte mer. Tyvärr verkar det finnas en trend i träningsvärlden just nu att man ska bli helt slut, strunt samma vad du gör, strunt samma vilken teknik eller övningar du gör, bara du är kräktrött på slutet. Då finns där inget utrymme att känna efter, att röra sig smart, med minimal ansträngning som krävs per specifik rörelse.  Du kanske bränner kalorier men det är också så man tränar sig till skador, smärta och stelhet.

Men vill du träna på ett sätt som gör att du använder kroppen mer effektivt, vill du finslipa din teknik, vill du bli av med onödiga spänningar, vill du må och leva bättre, tja, då bör du bli medveten om din vikt och du möter den. Jag fick en länk skickad till mig (av en trogen deltagare på mina klasser) här om veckan, om hur framgångsrika idrottare jobbar just på det här sättet. Det gjorde mig glad! Dels att höra om hur andra jobbar på detta sätt men också glad för att mina tankar om detta når fram. När jag blir nyfiken på något brukar jag utsätta alla i min omgivning för mina teorier. Åtminstone en person har lyssnat! 🙂

Artikeln hittar du här:
http://www.svd.se/u21-laget-gar-i-braschen-for-mental-traning-inom-fotbollen

Vill du testa själv? Vill du känna din vikt och möta den på ett nytt sätt? Enkelt. Bara ställ dig upp. Slut ögonen. Ta en stund och bara känn fötterna mot golvet. Se om du kan slappna av mer i din hållning så att du med nöd och näppe håller dig upprätt istället för att ramla ihop i en liten pöl på golvet. Förmodligen kommer du känna att du står och svajar fram och tillbaka när kroppen försöker hålla balansen med minimal ansträngning. Förmodligen kommer du känna att din hållning är allt annat än ”stolt” eller ”atletisk”. Och förmodligen kommer du känna att kroppen drar i dig både här och där, djupa spänningar som inte är möjliga att slappna av i när du står på fötterna. Umgås med den här känslan av tyngd och avslappning i kroppen en stund och sen, när du känner dig redo, se om du kan låta dig lyftas mer upprätt, som om du lirkades upp mot taket och blev längre igen. Tänk dig att någon långsamt – som i slow motion – drog toppen av huvudet upp mot taket och resten av kroppen bara följde med. Dina axlar är garanterat tunga och du använder inte mer muskelkraft än absolut nödvändigt för att vara upprätt. Se om du kan vara här en stund och kanske ta en långsam promenad. Så här kan det också kännas att vara du.
Kram, Åsa

Do more with less effort

Posted on Leave a commentPosted in Rolfing

domoreSnart halvvägs genom min Rolfing-utbildnings andra fas (har en åttaveckors fas tre i höst) och min egen syn på vad Rolfing egentligen är eller kan vara förändras och utvecklas hela tiden. Här om dagen gjorde vi en enkel meditation där vi stod rätt upp och ner och gjorde vårt bästa att släppa alla spänningar i kroppen som inte hade med det minimala att hålla sig upprätt att göra. Det tog en stund innan vi alla stod och sakta gungade (med tanke på vår lilla kontaktyta nedåt så behöver kroppen ständigt anpassa sig) på våra egna unika vis och utforskade om det fanns något mer att släppa taget om. Prova gärna själv, tror du kommer bli förvånad över hur mycket spänningar vi tex har i magområdet av utseendeskäl!

Jag kände tydligt två spänningar som jag inte själv i stunden kunde släppa taget om; en i magen, från solarplexus snett er till min högra höft och rectus femoris (muskel på lårens framsida som löper hela vägen upp på höften). Intressant att känna det så tydligt, både att spänningen fanns där och att jag inte kunde slappna av där.

Nästa steg i meditationen var att utforska om det fanns något mjukt sätt att möta dessa spänningar så att vi ändå kunde stå upprätt och vara ”presentabla” för världen. Om vi ”fixar” våra spänningar på vårt vanliga vis så ramlar vi bara tillbaka i vårat gamla hållningsmönster. Övningen handlade om att kunna stå upp, att kunna fungera i omvärlden, men på ett mjukare sätt, med mindre ansträning. Att istället för att handla på autopilot med inövade aktiva rörelser hitta ett förhållningssätt till hållningen som kostar mindre energi, att förhandla med gravitationen så att stå upprätt blir mer behagligt.

Mycket av det vi gör på en vanlig dag är styrt av medvetandet, aktiva handlingar, som dock ofta kostar mycket energi. Om jag sträcker mig efter något på golvet som en aktiv handling  eller om jag låter gravitationen kontrollerat hjälpa mig komma ner mot golvet är en annan. Att ständigt lyssna efter hur din kropp förhåller sig i gravitationen och använda den som en tillgång istället för att lägga på onödig kamp i varje liten rörelse kan vara ett sätt att bli mer medveten om dig själv och din kropp, samtidigt som du gradvis hjälper dig till en kropp med färre spänningar och mindre smärta. För att ständigt röra sig på ett sätt som kostar onödig energi kommer leda till att kroppen stelnar. Rörelser du gör om och om igen, där kroppen måste hålla dig i gravitationen på något sätt, kommer leda till att bindväv stelnar för att energisvinnet ska bli mindre. Stel bindväv gör jobbet med lägre energikostnad än en muskel som måste dra ihop sig. Stel bindväv ger dig färre möjligheter till rörelse vilket i sin tur tyvärr ofta leder till smärta.

Om du kan börja vara nyfiken på hur du kan röra dig med mindre kamp, med mindre ansträning så tror jag belöningen kan vara stor. Även om du tränar och gör tex knäböj så kan du även där leka med att låta ”rätt” muskler göra jobbet istället för att spänna massor av onödiga kroppsdelar. Visst, du bränner kanske några extra kalorier (om det nu är det som är ditt mål) men risken är att du gör dig själv stelare och inte starkare. Tänk att du vill röra dig elegant, vackert, oavsett vad du gör. Lätt är rätt 🙂 Och låt det gå långsamt där du kan, i alla fall i början. Börja göra dig bekant med ur din kropp organiserar sig under gravitationens påverkan. Det är ett spännande äventyr. Jag hoppas ett livslångt sådant.

Min syn på vad Rolfing är eller kan vara ( i alla fall just nu ) är att vara ett stöd i detta utforskandet; vilka spänningar har just din kropp skaffat sig (av legetima skäl när det bekom sig men kanske inte legetima skäl längre), kan du möta dem på ett annat sätt som kostar mindre, och kan jag hjälpa dig att med olika tekniker (tryck, massage etc) att få dem att släppa?

Kram, Åsa

Vad är Rolfing?

Posted on Leave a commentPosted in Rolfing

ida rolf
Jag har precis påbörjat en utbildning i Rolfing. Rolfing är inte så spritt eller känt i Sverige så jag har ofta fått frågan ”Vad är Rolfing?”. Jag har inget enkelt svar men här kommer ett första (av många) försök att förklara:

kortfattat kan man säga att Rolfing (som också kallas strukturell integration) är ett sätt att återfå optimala struktur och funktion i, och med hjälp av, gravitationen.

Ida Rolf (skaparen av Rolfing) lär ha sagt att:
”Vi vill få en person bort från det tillstånd där gravitationen är hans fiende.
Istället vill vi få personen till det tillstånd där gravitationen stödjer honom
och är en vän, en kraft som ger näring.” 

Läste följande som exempel som kanske kan förklara mer vad hon menar:

Tänk dig en fjäder.

Om du gör en böj någonstans i fjädern och sen utsätter den för tryck så kommer kraften som trycker ihop den få fjädern att tryckas iväg sidled. Men, samma fjäder utan en böj kommer klara trycket och återfå sin naturliga form och plats utan problem. Lite på samma sätt fungerar vi människor i gravitation med eller utan små böjar här och där.

För att återta kroppens förmåga att hantera gravitation på ett bättre sätt behandlas bindväven i kroppen med en beröring som är exakt men ändå lyhörd. Samtidigt utbildas personen om sin kropp; både i funktion och sensorisk perception. Kroppen hjälps att släppa taget om pålagda rörelse- och hållningsmönster som begränsar naturlig rörelse, styrka och funktion.

Om du kan tänka dig att ställa upp som övningsobjekt: håll utkik här, på facebook eller instagram. Jag kommer där att göra inlägg när jag behöver din hjälp.

Är du nyfiken på att läsa mer om Rolfing, vad det är eller vad det kan vara bra för, så kommer här några länkar. Du får gärna också skicka iväg ett mejl till mig så kanske jag kan svara mer utförligt.

Kram, Åsa