Hållning – en fråga om relationer

Posted on Leave a commentPosted in Rolfing

skyhook (1)Funderar du någonsin på vad du sänder ut med hjälp av kroppen när du sitter, står, går? Vi andra uppfattar definitivt det du sänder ut, oavsett om du är medveten eller ej.

Jag frågade en av mina lärare ”Vad är Rolfing för dig?”. Han svarade ”Relationer. Att kunna ha bra relationer.” Och rent krasst, om jag vill ha bra relationer, med mig själv och med andra, då måste jag kunna använda min kropp till att uttrycka mig, visa känslor, empati, glädje och sorg. Det bör kunna synas att jag lyssnar, att jag bryr mig, att jag älskar, skrattar etc. Om vi låter kroppen stelna alltför mycket så tappar vi dessa möjligheter. Vi tappar förmågan att leva i, och att underhålla och skaffa, bra relationer.

Vår kropp har, i sig självt,  en fantastisk struktur som är kapabel till mycket, både rörelse och stabilitet. Tyvärr lägger vi till diverse lager av spänningar genom det liv vi lever, genom allt från hur du sitter, tränar, går och står. Spänningar kan också uppstå av andra skäl i kroppen, t ex skador och olyckor men även kulturellt betingade ”krav” på hur man bör se ut eller föra sig i den kontext du lever i. Som man ”får” du kanske inte ha höfter som rör sig, kanske tycks det vara omanligt? Kanske ”får” du inte som kvinna ha  höfter som rör sig när du går? Anses det vara lössläppt eller slampigt? Ensidigt eller överdrivet exempel kanske, upplevda krav från omgivningen kan få oss att hålla tillbaka rörelser, t ex i höfterna. Vi har massor med små ”hyss” för oss, i hela kroppen, där vi håller tillbaka rörelse för att vi ska passa in i vår omgivning på vad vi tror är bästa sätt. Allt vi håller tillbaka ger spänningslager i kroppen. Så, vill du ha en bättre hållning, börja släpp loss dessa pålagda spänningar! Och varför inte börja i höfterna? Om vi kan tillåta höfterna att röra sig friare så följer mycket annat med, och vi har definitivt mycket bättre möjlighet till större mjukhet i resten av kroppen.

En enkel övning:

Gå en promenad, utan att ha bråttom eller ett speciellt syfte annat än att känna in kroppen. Du bör inte bära på något, inte ens din mobiltelefon, så nej, du kan inte leta pokémons samtidigt 🙂

  • Slappna av i magen. Kan tyckas vara en tvärtom-instruktion om man tittar på andra artiklar eller texter om hur man får en bra hållning. Men om du ständigt går och spänner magen så ger du dig bland annat spänningar även i höfterna. En spänd mage begränsar rörelseutslaget i höfterna. Stöd vill du ha från de djupa magmusklerna, men det får du inte genom att medvetet spänna magen och endast engagera de ytliga muskellagren. Och, du vill ha ett dynamiskt stöd, inte något som är statiskt och spänt.
  • Känn fötterna mot underlaget. Håll ditt fokus på hur du sätter ner fötterna i marken och hur fötterna släpper taget med marken. Ha gärna mjuka skor på dig som gör att du kan känna underlaget genom sulan.
  • Känn luften och rymden ovanför toppen av huvudet. Hur möter toppen av huvudet det som finns ovanför?
  • Kan du vara medveten om marken under dig samtidigt som du uppmärksammar rymden ovanför huvudet? Testa!
  • Kan du släppa taget om axlarna och armarna? Se om de bara kan få hänga och dingla när du går. Kanske blir du förvånad över hur mycket, eller lite, de flaxar runt om du slutar styra dem!
  • Och slutligen, se om det finns något runt höfterna som kan sluta jobba när du går. Vad kan du släppa taget om och ändå gå? Bäckenet är inte en solid klump utan det gör en rörelse på ena sidan och en annan på andra sidan när du går. Man kan säga att bäckenet har potential till att röra sig som en liten propeller, som en liggande åtta som vispar runt i steget. Bäckenet rör sig uppåt, neråt, framåt, bakåt och ut åt sidorna. Samtidigt. Om vi tillåter det. Vilken rörelse kan du tillåta i din höft när du går?

Att leka med din gång på detta sätt är ett enkelt, billigt och tillgängligt sätt att jobba med din hållning. Inte genom att göra mer, spänna eller träna upp muskler, utan genom att återta kroppens egna naturliga förmåga till rörelse. Din förmåga att uttrycka dig. Jobba med din hållning genom att släppa taget om pålagda spänningsmönster och du återupptar samtidigt din förmåga till relationer.

Kram, Åsa

 

 

Att släppa taget

Posted on Leave a commentPosted in Rolfing

släppatagetDet inledande steget på min Rolfing-resa är nu över; grundutbildningen är gjord och jag ska dra igång med min praktik. Jag fick frågan av mina lärare på sista dagen: ”Hur känns det nu att vara Rolfare?”. Jag hade inget svar då. Har inget svar nu heller. På ett sätt känns det bara som en naturlig fortsättning på ett process där startsteget var det jobbiga. Nu känns det mesta bara självklart.

Utbildningen var dock fantastiskt givande och det känns lite konstigt att inte hänga med mina kurskompisar dagarna i enda. Med lärarnas hjälp fick vi dock till ett bra avslut på utbildningen som hjälpte oss att knyta ihop säcken. Vi fick alla envar en uppgift; att tänka igenom vad var vi redo att släppa taget om? Nu. Där vi stod. Med utbildningen vi gått igenom. Vad var det som inte behövdes längre? Något som hade tjänat oss tidigare men hade uppfyllt sitt syfte? En bra fråga tycker jag. En fråga som kan användas ofta och i många sammanhang. Men har du gått igenom någon sorts större förändring, oavsett om den är självvald eller inte, positiv eller ej, när du står där på andra sidan – vad kan du nu lägga bakom dig?

Och, följdfrågan är minst lika stor och viktig: vad är du istället beredd att välkomna? För det är ju så, att släpper vi taget om något gammalt, oavsett om det är ett gammalt klädesplagg, en arbetsplats, en spänning i kroppen, en relation eller ett sammanhang, tankemönster eller vanor, så skapar det utrymme för att något annat ska kunna komma till dig.

Alla förändringar är jobbiga, oavsett om du valt dem själv eller ej. Sörj klart det som behöver sörjas och gläds över det som varit. Släpp sen taget om något som hör till det förgångna och vänta nyfiket in vad för nytt som kan komma istället? Vad skulle du önska att det var?

Naturen kan vara en bra inspiration här. Just nu håller växter och träd utanför fönstret på att släppa sitt ”gamla”. Färgerna är fantastiska i denna process! Och, vi vet att det banar vägen för nytt och grönt till våren.

Jag väljer själv att släppa taget om ett liv där jag alltid var upptagen. Jag välkomnar ett liv där jag har mer plats och utrymme för mig och det jag behöver, att få arbeta med något som när och utvecklar mig.
Kram, Åsa